Livskvalitet som mått

Varför är det rätt att fokusera på människors livskvalitet?

Vad är det som ger en plats dess form och livfullhet? Vad är det om gör att ett ställe är bättre att bo på än något annat? Var har invånare möjlighet att inte bara överleva utan även utvecklas? Hur kan en stad bäst tjäna sina invånare?

I rapporten ”A city of wellbeing, the what, why and how of measuring community wellbeing” som tagits fram för staden Santa Monicas räkning, redogör författarna Karen Warner och Margaret Kern för olika experters enighet om att människors välbefinnande är ett viktigt mått för att visa hur bra de har det.

De har funnit att ett index som mäter invånares välbefinnande är att föredra. I rapporten redogörs även för välbefinnande indexets nuvarande och potentiella form för innovation och förändring i en stad. Warner och Kern menar att om människor vill skapa ett blomstrande samhälle, måste de arbeta för framtagandet och implementeringen av ett välbefinnandeindex. På så sätt kommer olika beslutsfattare att mäta det som verkligen räknas för ett samhälle.

Politiken har en viktig roll i att främja välbefinnande för befolkningen. Även om politiska beslutsfattare inte direkt kan göra oss lyckligare, förvaltar de saker som kan som exempelvis ekonomin, omgivningen och kulturen i ett samhälle. Därigenom kan politiska beslut skapa bättre förutsättningar för att öka välbefinnandet hos en befolkning.

Genom politik och beslut om hur ändliga resurser spenderas, genom lagar och regler om vad som bör och inte bör göras i ett samhälle, och genom kreativ användning av kunskap samt förmåga att ta fram program och tjänster till dem som behöver de mest, har regeringen en nyckelroll kring att förstå och vidta åtgärder för att förbättra invånares välbefinnande.

Nya tankesätt om samhällens välmående

Vikten av att mäta ett lands BNP

Hur viktigt är det att mäta mer än bara BNP när en analys över en stads framgång ska genomföras? Robert Kennedy, bror till USA:s tidigare president John F. Kennedy, var förutseende. I ett tal vid University of Kansas redan 1968 sa han följande om BNP-måttet:

”Det mäter allting, förutom de saker som gör livet värt att leva”.

Trots Kennedys tal är BNP fortfarande i fokus när ett lands framgång mäts eftersom politiker ofta generellt sätt fokuserar på ekonomi när de pratar välfärd. Men fler och fler röster som pekar på vikten av kompletterande mått på framgång blir hörda och lyssnade på.

Kern och Warner har i sin rapport funnit att det är viktigare att regeringar satsar på sjukvård, ren luft, vatten med mera än ekonomisk tillväxt. Samtidigt är forskarvärlden medveten om att BNP inte kommer att försvinna, men många betonar vikten av att flytta fokus från att endast mäta ekonomi till sådana faktorer som gör skillnad i en människas vardag.

Att mäta välbefinnande är en stor utmaning

Det är en stor utmaning för beslutsfattare att definiera välmående och välbefinnande eftersom det är en subjektiv upplevelse. Däremot är det möjligt att skapa en stad där förutsättningar för välbefinnande finns. Lokala beslutfattares kompetens att forma samhällets välbefinnande beror på dess förmåga att känna igen och reagera på prioriterade samt varierande behov hos dess invånare. Ett sätt att närma sig ett önskvärt tillstånd där invånare i en stad upplever välmående är att ställa frågorna:

  • Vilka är vi i dag?
  • Vilka vill vi vara i framtiden?

Ett välbefinnandeindex hjälper beslutsfattare att samla in och analysera svar på ovanstående frågor. Välbefinnandeindex innehåller ofta både subjektiva och objektiva faktorer. Till exempel:

Subjektiva: Är du tillfredsställd med det samhälle som du lever i?

Objektiva: Tillgänglighet till kollektivtrafik med mera.

Eftersom det inte finns något universellt index som mäter välbefinnande idag behöver beslutsfattare i olika städer hitta sitt eget sätt att mäta välbefinnande på genom objektiva och subjektiva faktorer. Goda exempel från andra städers mätningar av välbefinnande är att föredra vid framtagande av en stads välbefinnandeindex.

Warner och Kern har också funnit att forskarvärlden kunnat se att ett positivt tillstånd där välbefinnandet är högt hos en individ i hög grad beror på välbefinnandet i hens relationer och i det samhället där hen lever. Därigenom är individens och kollektivt välbefinnande ömsesidigt beroende av varandra. bör varje stad svara på två frågor för att skapa förutsättningar för invånares välbefinnande;

  1. Vad är viktigt för vårt samhälle?
  2. Vem får vara med och avgöra vad som är viktigt?

Forskaren Richard Eckersley är en av de som lyfts fram i sammanställningen. Han har funnit att när individen och kollektivet samarbetar har de potential att skapa en stad med välmående invånare. Om individer ser att beslutsfattare arbetar med att ta fram ett välbefinnandeindex för att prioritera områden som stämmer överens med invånarnas behov och prioriteringar kan resultatet bli att människor engagerar sig för det gemensammas bästa i större utsträckning.

Vilka är vi idag och vilka vill vi vara i framtiden?

Beslutsfattares nuvarande och framtida roll är att göra det möjligt för människor att få rättvis tillgång till sociala, ekonomiska och miljömässiga resurser som behövs för att uppnå välbefinnande. Den ultimata innebörden av att införa ett välbefinnandeindex är att det positiva sambandet mellan den enskilde medborgaren och kollektivet utökas och blir tydligare.

En kommun och dess organisation kan fungera som en välkommen och relevant närvaro i människors liv och invånare kan i sin tur ha verktyg för att engagera sin kommun inom olika områden. På så sätt kan invånare och beslutsfattare tillsammans skapa en välbefinnande stad där välbefinnande är en självklarhet för ett stort antal människor.

Två exempel på livskvalitetsarbete

New Economics Foundation

Santa Monica Wellbeing Project

[1] http://www.smgov.net/uploadedFiles/Wellbeing/wbp-Research-whitepaper-FINAL.pdf