Miljökvalitet

De nationella miljökvalitetsmålen

I samband med att Helsingborg är en del av Sverige finns det nationella miljökvalitetsmål som staden behöver förhålla sig till. Riksdagen har beslutat om sexton nationella miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som ska nås till år 2020 i Sverige.

  1. Begränsad klimatpåverkan. Nås målet? Nej.

    Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Orsaken är i huvudsak utsläpp från el- och värmeproduktion, industriprocesser och transporter. För att undvika en temperaturökning över två grader och minska risken för farlig klimatpåverkan krävs en internationell klimatöverenskommelse. I den behöver de globala utsläppen mer än halveras till 2050 och sänkas till omkring noll vid seklets slut.

  2. Frisk luft. Nås målet? Nej.

    Luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från användning av dubbdäck.

  3. Bara naturlig försurning. Nås målet? Nej.

    Tillståndet har förbättrats något i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen från internationell sjöfart. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan. EU-kommissionen har tagit fram en ny strategi i syfte att minska utsläppen av luftföroreningar.

  4. Giftfri miljö. Nås målet? Nej.

    Vissa miljögifter minskar men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halterna förändras. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt men fler åtgärder behövs.

  5. Skyddande ozonskikt. Nås målet? Ja.

    Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att skiktet åter börjat växa. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.

  6. Säker strålmiljö. Nås målet? Nära.

    Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

  7. Ingen övergödning. Nås målet? Nej.

    Belastningen minskar och i vissa områden minskar övergödningssymptomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men återhämtningstiden är lång. För att närma oss målet behöver utsläppen minska ytterligare, dels i länderna runt våra havsområden, dels från internationell sjöfart.

  8. Levande sjöar och vattendrag. Nås målet? Nej.

    Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har ännu inte gynnsam bevarandestatus på grund av brister i livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Ökad miljöhänsyn behövs.

  9. Grundvatten av god kvalitet. Nås målet? Nej.

    Problem med förorenat grundvatten finns i hela landet, framförallt i jordbruksområden och i urbana miljöer. Bättre övervakning krävs för att kunna beskriva, prioritera och åtgärda rätt problem på rätt plats. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt men takten måste öka. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och jordbrukssektorn behöver förstärkas.

  10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. Nås målet? Nej.

    De stora problemen i havsmiljön är fortfarande övergödning, miljögifter och svaga fiskbestånd. Andra problem är marint skräp, syrebrist på havsbottnar, främmande arter samt att känsliga livsmiljöer och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. För att nå miljökvalitetsmålet återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra viktiga styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå

  11. Myllrande våtmarker. Nås målet? Nej.

    Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och vegetation förändras. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt. Problem med effekter av markavvattning, klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall kvarstår. Stöd för anläggning av våtmarker har tagits bort. Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka liksom hänsynen i olika verksamheter.

  12. Levande skogar. Nås målet? Nej.

    Inom skogsbruket finns ökad ambition att leva upp till sektorsansvaret och många framåtsyftande åtgärder har vidtagits. För flera skogstyper är bevarandestatusen dålig eller otillräcklig och många skogslevande arter är hotade. För att nå målet behöver bland annat miljöhänsynen förbättras samtidigt som skydd och naturvårdande skötsel behöver öka. Vissa åtgärder ger effekt först på längre sikt.

  13. Ett rikt odlingslandskap. Nås målet? Nej.

    Odlingslandskapet fortsätter att minska och många naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. Jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara godtagbar men måste fortsätta att följas. Det behövs ett hållbart och livskraftigt jordbruk i hela landet som kan leverera livsmedel och natur- och kulturmiljövärden, samtidigt som den negativa påverkan på miljön fortsätter att minska.

  14. Storslagen fjällmiljö. Nås målet? Nej.

    Många intressen nyttjar naturresurser i den känsliga fjällmiljön. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Ett ökat antal terrängfordon ger fler skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

  15. God bebyggd miljö. Nås målet? Nej.

    Allt fler bostäder blir mer energieffektiva. Många åtgärdas mot radon men stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Vägtransporterna ökar, vilket ger mer buller och sämre luftkvalitet. Grönområdena i tätorterna minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

  16. Ett rikt växt- och djurliv. Nås målet? Nej.

    Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas eller tillämpas inte och det finns inte tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.[1]

Miljökvalitetsmålen och miljötillståndet i Skåne

Femton av de sexton nationella miljökvalitetsmålen som Riksdagen har beslutat om är relevanta för Skåne, se nedanstående tabell.

Miljökvalitetsmål Sammanfattning av nuläge och analys
Begränsad klimatpåverkan Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
Frisk luft Halterna av luftföroreningar är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
Bara naturlig försurning Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
Giftfri miljö Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
Skyddande ozonskikt Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
Säker strålmiljö För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
Ingen övergödning Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
Levande sjöar och vattendrag Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
Grundvatten av god kvalitet Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
Myllrande våtmarker Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
Levande skogar Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljö-hänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
Ett rikt odlingslandskap Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
God bebyggd miljö Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Ett rikt växt- och djurliv Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.[2]

 

Länsstyrelsen i Skåne län följer årligen upp miljökvalitetsmålen och rapporterar utvecklingen till Naturvårdsverket. Uppföljningen syftar till att följa och kom­municera utvecklingen i miljön samt förse regeringen med underlag till budget­propositionen. Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå tretton av femton miljö­kvalitetsmål till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För Säker strålmiljö görs bedömningen att målet är nära att nås förutsatt att planerade styrmedel beslutas och får effekt. För att nå målet krävs framförallt åtgärder för att minska exponeringen av UV-strålning från solen och därmed risken för nya hudcancerfall. Precis som tidigare år är det endast Skyddande ozonskikt som be­döms nås med idag redan vidtagna och planerade åtgärder. Avregleringen av ozonnedbrytande ämnen har haft effekt och ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020. Den regionala målbedömningen överensstämmer i stort med den nationella utvecklingen för flera miljökvalitetsmål bedöms dock vara mer nega­tiv i Skåne.[3] Ett av regionens miljömål är att alla kommuner i Skåne senast 2015 ska ha identifierat och analyserat risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ha tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig miljö.[4]

Utmaningar för Skånes miljöarbete

Uppföljningen av miljömålen visar att utmaningarna är stora för att skapa en hållbar utveckling i Skåne. Det pågår ett gediget miljöarbete och det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer. Många människor och verksamheter i Skåne vet vad som behöver göras och vilka vägval som måste till för att förändra samhället. I det regionala åtgärdspro­grammet för miljökvalitetsmålen 2012-2016, Skånska åtgärder för miljömålen, lyf­ter Länsstyrelsen fram sjuttiosex prioriterade åtgärder, för länets aktörer, för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen i Skåne. Åtgärderna redovisas tillsammans med de utmaningar som råder för miljöarbetet i regionen. För respektive åtgärd framgår huvudaktör och medaktör för genomförandet.[5]

Tillbaka

[1] http://miljomal.se/sv/Miljomalen/Uppfoljning-utvardering/nas-miljokvalitetsmalen/
[2]http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/Miljotillstandet_i_Skane_2014_rapport_2014_03.pdf s.11
[3]ibid
[4] http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Regional%20RSA%20Sk%C3%A5ne%202013.pdf s.32
[5] http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/atgarder/Pages/index.aspx