Barn och unga

Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 – en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Våren 2012 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i samtliga skånska kommuner. Totalt svarade nära 30 000 skånska elever. Undersökningen gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne.

Denna rapport är ett led i Region Skånes fortlöpande rapportering om utbredningen av hälsa, hälsorisker och levnadsförhållanden i den skånska befolkningen. Syftet med rapporten är att ge en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer samt hälsa bland barn och unga i Skåne idag samt hur de skånska siffrorna förhåller sig till genomsnittet i Sverige.

 

Hälsa och välbefinnande

  • De allra flesta skolelever i Skåne mår ”bra” eller ”mycket bra”. Dock minskar denna andel med stigande ålder.
  • Andelen barn och unga som upplever stress i vardagen ökar med åldern framförallt bland flickor. Det är en dubbelt så hög andel av gymnasieflickorna som upplever stress i vardagen jämfört med jämngamla pojkar samtidigt som det är låga nivåer bland såväl pojkar som flickor i årskurs sex.
  • I årskurs sex är det en lägre andel som rapporterar att de sover mindre än sju timmar, medan över hälften av pojkarna och flickorna i gymnasiet rapporterar att de får mindre än sju timmars sömn på vardagar.
  • Betydligt fler flickor än pojkar i undersökningen upplever att de väger för mycket. Var tionde normalviktig pojke och var tredje normalviktig flicka rapporterar att de vill gå ned i vikt eller att de bantar för närvarande.

 

Levnadsvanor

  • Rökning är ungefär lika vanligt bland pojkar som bland flickor, medan snusning är betydligt vanligare bland pojkar.
  • I årskurs nio har fyra av tio pojkar och flickor rökt vattenpipa och i gymnasiets årskurs två är andelarna 65 procent bland pojkar och 58 procent bland flickor.
  • I årskurs sex äter åtta av tio pojkar och tre av fyra flickor frukost varje dag, vilket minskar till drygt varannan pojke och flicka i gymnasiets årskurs två.
  • I årskurs sex har en av fyra pojkar och var sjätte flicka druckit alkohol under det senaste året, medan i gymnasiets årskurs två har nästan nio av tio gjort detta.
  • Andelen pojkar och flickor som idrottar eller rör på sig regelbundet minskar med åldern och pojkar idrottar eller rör sig mer än flickor i alla årskurser.

 

Sociala relationer och trygghet

  • Kamrater är de som samtliga elever oavsett ålder och kön, förutom bland pojkar i årskurs sex, har lättast för att prata med.
  • Andelen barn och unga med låg tillit till andra människor ökar med stigande ålder.
  • Fler flickor än pojkar rapporterar att de känner att de har någon att prata med om frågor kring sex- och samlevnad och andelen ökar med åldern för båda könen.

 

Skolan

  • De allra flesta eleverna trivs bra i skolan.
  • Andelen elever som känner sig stressade av sitt skolarbete är högre bland flickor än pojkar i alla åldersklasser med störst könsskillnad i gymnasiets årskurs två.
  • Andelen elever som rapporterar studiesvårigheter ökar med stigande ålder. I årskurs sex rapporterar var fjärde elev svårigheter med studierna och i gymnasiets årskurs två uppger var tredje elev att de har studiesvårigheter.
  • De flesta barn och unga ser ljust på sin framtid. Nio av tio elever i årskurs sex ser ljust på framtiden, medan andelen minskar till åtta av tio elever i gymnasiets årskurs två.

 

Framtidstro

  • De flesta barn och unga ser ljust på sin framtid. Nio av tio elever i årskurs sex har en positiv framtidstro, medan andelen minskar till åtta av tio elever i gymnasiets årskurs två.[1]

Tillbaka

[1] Rapport. Barn och unga i Skåne 2012.