Folkhälsa

De nationella folkhälsomålen

I Sverige finns det elva nationella folkhälsomål, som Folkhälsomyndigheten har nationellt ansvar för. Dessa behöver Helsingborg förhålla sig till.

  1. Delaktighet och inflytande i samhället
  2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
  3. Barn och ungas uppväxtvillkor
  4. Hälsa i arbetslivet
  5. Miljöer och produkter
  6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
  7. Skydd mot smittspridning
  8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
  9. Fysisk aktivitet
  10. Matvanor och livsmedel
  11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Mer information om de nationella folkhälsomålen finns på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Nationell folkhälsoenkät – hälsa på lika villkor?

Folkhälsomyndigheten gör årligen en nationell studie omfattande ett urval av 20 000 personer mellan 16-84 år. Undersökningen genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting samt regioner. Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid.

Resultaten, från den nationella folkhälsoenkäten 2013, visar att andelen män med riskkonsumtion av alkohol har minskat sedan 2004 och att det framför allt är unga män som har minskat på riskfyllt drickande. Män är dock fortfarande riskkonsumenter i större utsträckning än kvinnor. Resultaten visar också att en av sex svenskar inte har druckit alls det senaste året och att andelen unga som inte har druckit alls har ökat sedan 2004. Därutöver är det färre som röker dagligen än 2004. Resultaten visar också att antalet personer med övervikt och fetma har ökat i Sverige. Idag är ungefär varannan svensk överviktig och var sjunde svensk fet.[1]

Folkhälsan i Sverige – Årsrapport

Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013, är den andra rapporten om folkhälsan och dess bestämningsfaktorer som getts ut gemensamt av Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Syftet är att ge en aktuell överblick över folkhälsan och viktiga bestämningsfaktorer.

Sammanfattning av resultatet i Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013

  • Skillnader i hälsa grundläggs tidigt. Personer med kort utbildning har sämre hälsa än dem med längre utbildning.
  • Skillnader mellan socioekonomiska grupper finns redan i barndomen och under tonåren, vilket talar för att uppväxtmiljön har betydelse för hälsovanorna.
  • Socioekonomiskt utsatta vårdas oftare för våldsskador
  • Ungas psykiska hälsa är sämre i dag än under 1990-talet samtidigt som färre unga kvinnor vårdas för självskadebeteende.
  • Arbetslösheten är högre i åldersgruppen 16–24 år än i övriga åldersgrupper.
  • Befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år.
  • Antalet polisanmälda våldtäkter mot personer som är 15 år eller äldre har mer än fördubblats under det senaste decenniet, från 1798 år 2002 till preliminärt 4 200 år 2012.
  • Resultat från Nationella folkhälsoenkäten visar på samband mellan cannabisanvändning, hasch eller marijuana, och psykisk ohälsa.
  • I takt med att hjärt- och kärlsjukdomarna har minskat bland befolkningen har betydelsen av cancer ökat relativt sett som dödsorsak.[2]

 

Skånes regionala folkhälsomål och folkhälsotillstånd

Region Skåne verkar för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och bidra till utveckling, tillväxt och välfärd i regionen. Verksamhetens folkhälsoarbete utgår från de nationella målen om en god folkhälsa som innebär att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I det gemensamma arbetet för en god hälsa och livskvalitet på lika villkor i Skåne, genom olika projekt med kommuner och Länsstyrelsen med mera, fungerar Region Skåne som kunskapsförmedlare, kunskapsutvecklare och kunskapsspridare.[3]

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010-2013

Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har reviderat den regionala folkhälsostrategin ”God Folkhälsa för en bättre framtid – Folkhälsan i Skåne- regional strategi, 2006-2009” och har istället tagit fram ”Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010-2013”. Målet med den senaste regionala folkhälsostrategin för Skåne är att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken i enlighet med det övergripande folkhälsomålet: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Syftet med strategin är att skapa ett mervärde för och tydliggöra rollerna i det folkhälsoarbete som redan bedrivs, såväl regionalt som lokalt, och utgöra vägledning för folkhälsoarbetet i Skåne.

Under strategiperioden 2010—2013 prioriteras nedanstående områden:

Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa

Utmaning: Skapa förutsättningar för ökad delaktighet samt inflytande och en mer

jämlik hälsa.

Målsättningar: Den ojämlika hälsan skall minska. De geografiska skillnaderna i

hälsa ska minska. Delaktigheten och inflytandet skall öka och utanförskapet skall

minska.

Hälsofrämjande levnadsvanor

Utmaning: Öka förutsättningarna för hälsosamma val och mer hälsofrämjande

levnadsvanor.

Målsättningar: Övervikten skall minska med 5 procent. Andelen fysiskt aktiva

individer skall öka med 10 procent.

Psykosocial hälsa

Utmaning: Den psykosociala hälsan ska öka i Skåne.

Målsättning: Fler individer ska uppleva att de kan påverka sin hälsoutveckling i

positiv riktning. Insatser skall riktas till de grupper som är särskilt utsatta bland

barn/ungdomar och unga kvinnor.

Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk

Utmaning: Skapa förutsättningar för en minskad konsumtion av alkohol och

övriga droger.

Målsättningar: Konsumtionen samt bruket av alkohol, tobak, narkotika och dopning skall minska. Även andelen individer med spelberoende skall minska.

Folkhälsorapport Skåne 2013

Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter för att kartlägga skåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden. Folkhälsorapporten Skåne 2013 är baserad på Folkhälsoenkät Skåne 2012, vilken genomfördes under hösten 2012. Drygt 28 000 skåningar tog sig tid att besvara enkäten. Med hjälp av resultaten från denna undersökning får Region Skåne kunskap om livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa i den skånska befolkningen samt möjligheten att analysera hur dessa faktorer hänger ihop.

Nedan går att utläsa en kortare sammanfattning av resultatet från Folkhälsoenkät Skåne 2012.

Hälsa

  • De allra flesta vuxna i Skåne mår ”bra” eller ”mycket bra”. Bland män är andelen som mår ”bra” eller ”mycket bra” något högre än bland kvinnor.
  • Sex av tio män och fyra av tio kvinnor i Skåne lider av övervikt eller fetma. Nivån har inte förändrats sedan föregående undersökning år 2008.
  • Nästan var femte skånsk man respektive kvinna upplever otillfredsställda vårdbehov. Andelen minskar med stigande ålder. Det är ungefär dubbelt så vanligt med otillfredsställda vårdbehov bland arbetslösa eller sjukskrivna män och kvinnor som bland högre tjänstemän.

Levnadsvanor

  • Den totala andelen tobaksbrukare, rökare och snusare, har minskat kraftigt under perioden 2000-2012.
  • Haschrökning har ökat i Skåne under perioden 2000-2012 och är vanligast bland unga. Mer än var tredje man och nästan var fjärde kvinna i åldern 18-34 år har rökt hasch någon gång.
  • Var tredje man och var femte kvinna i Skåne äter för lite frukt och grönsaker och var sjunde man och kvinna i Skåne rör sig för lite. Tre av fyra män och kvinnor vill öka sin fysiska aktivitet.
  • Oberoende av vilket mått som används framgår att cirka 15-20% av männen och en tiondel av kvinnorna är riskkonsumenter av alkohol.

Sociala relationer och trygghet

  • Cirka var tionde man och kvinna har någon närstående som de hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar. Andelen är högst i åldersgruppen 55-64 år bland både män (14 %) och kvinnor (19 %).
  • Andelen skåningar med låg tillit till andra människor har minskat bland både män och kvinnor under perioden 2000-2012. Låg tillit är vanligare bland yngre än bland äldre.
  • Andelen som uppger otrygghet i bostadsområdet är högst bland de yngsta och de äldsta kvinnorna, medan det endast finns små åldersskillnader bland män.
  • Personer med en annan sexuell läggning än heterosexuell utsätts i större utsträckning för kränkning och hot om våld.

Arbete, miljö och hälsa

  • Deltidsarbete är betydligt vanligare bland kvinnor än män i alla åldrar.
  • Tre av fyra män och kvinnor anser att utemiljön i närheten av bostaden har en ombonad och trygg plats för avkoppling eller barns fria lekar.
  • Drygt fem procent av män och kvinnor rapporterar mycket eller oerhört mycket störning av buller från vägtrafik.

Socioekonomiska skillnader i hälsa och levnadsförhållanden

  • Skillnaden i förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan skånska män och kvinnor med låg respektive hög utbildning har ökat de senaste tjugo åren och är nu 5,4 år för män och 4,9 år för kvinnor.
  • Personer som står utanför arbetsmarknaden har ofta sämre hälsa, levnadsförhållanden och levnadsvanor än den förvärvsarbetande delen av befolkningen.
  • Skånska män och kvinnor utanför arbetsmarknaden avstår betydligt oftare än tjänstemän från att söka vård, trots en större ohälsa.

Hälsa och levnadsförhållanden bland äldre

  • I åldersgrupperna 65-69 år och 70-74 år klarar de flesta av att själva sköta sina vardagliga sysslor, medan fler 75-80-åringar har problem med att klara detta på egen hand.
  • Två av tio äldre män och kvinnor i Skåne rapporterar att de har en funktionsnedsättning.
  • Användningen av datorer och internet har ökat kraftigt i Sverige under de senaste åren och så även inom gruppen äldre.
  • Andelen äldre med en riskkonsumtion av alkohol har ökat kraftigt både bland män och kvinnor sedan år 2000.[4]

Barn och ungas folkhälsa presenteras i en särskild rapport från Region Skåne, som vi har analyserat här.

Tillbaka

[1] http://www.folkhalsomyndigheten.se/nationella-folkhalsoenkaten/
[2] http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12823/Folkhalsan-i-Sverige-Arsrapport-2013.pdf
[3] http://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/folkhalsa-och-social-hallbarhet/
[4] http://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/folkhalsorapport_skane_2013.pdf